Klimatförändringar ställer ökat krav på rörinspektion

Publicerad: 4 mars, 2021

Klimatförändringarna kommer att påverka rörinspektionsbranschen i framtiden. Foto från IRG Rörinspektions hemsida.

Att klimatförändringar kommer att ställa ökande krav inom rörinspektionsbranschen har vuxit fram under en längre tid. Och om kompetensen är låg på beställar- och utförarsidan kan det i värsta fall innebära att metoden inte används. Men den stora frågan är var man hittar ny personal till branschen.

I dag torsdag bjöd Sweves in intresserade för att diskutera frågorna. VD Serguie Safronov menar att pandemin har inneburit att fler rört sig i hemmamiljön under senaste året vilket resulterat i ett ökat behov av underhåll av VA- och VVS-näten bland fastighetsägare och privata husägare. Västhuseffekten och naturkatastrofer kommer enligt experter att öka och ställa ökande krav inom röriinspektionsbranschen. På Sweves tror man att det leder till att behovet inom högteknologiska yrken för renovering och service av inspektörernas utrustning kommer att växa. Redan idag råder en kompetensbrist inom yrket vilket skapar stora möjligheter för nya entreprenörer att träda fram. Inspektörer har nya kravställningar från sina kunder; något har hänt på marknaden, menar Sweves.

Inte märkt pandemieffekter

Frågan är om Sweves har rätt om dagens situation, framtiden och förändringen av marknaden?

- Hur mycket jag än skulle vilja, så kan jag inte säga att jag än så länge märkt några effekter från pandemin gällande hur beställare agerat, eller hur till exempel avloppsstoppen har ändrats hos mig, säger Philip Hellström, IRG Rörinspektion AB och medlem av STVF:s intressegrupp. Jag tror för egen del att det kommer börja ge mer klarhet över hur vi påverkats på sikt under det här året och framåt. Men då förespår jag personligen att det kommer vara mer kopplat till ekonomi snarare än hemmakontor för vår del.

När det däremot gäller miljöförändringar så är det något som vuxit fram under en ganska lång tid. 

- Exploatering och urbanisering på ett befintligt avloppsnät och med en cirka tvåprocentig försämring av befintligt nät som då kommer ha en större påverkan av tillskottsvattenproblematik per år, i takt med nederbörd som kommer i större skyfallsliknande versioner än tidigare kommer troligtvis skapa än större översvämningsproblematik än vi haft är till exempel ett problem. Lägg till energiförbrukning, miljöpåverkan i form av bräddningar, samt försämrad rening pga att den kemiska processen slås ut i reningsverken osv. Det behovet av utredning och åtgärder som nu skapats, ihop med sjunkande grundvattennivå kommer troligtvis medföra en ganska drastisk ökning av VA-taxa på sikt om jag får gissa.

- Och med mindre tillgång till vatten, som dessutom då förmodligen kommer vara dyrare så kommer kanske spolbilsbranschen på sikt jobba uteslutande med recyclingspolbilar på det kommunala VA-nätet?

När det gäller temperaturförändringar så skulle det kunna medföra att exempelvis betongrör blir anfrätta. 

- Om så vore fallet så skulle en marknad för att kontrollera kvarvarande godstjocklek aktualiseras igen, speciellt i närhet till pumpstationer och pumpsläpp. Jag vet att det  har gjorts väldigt frekvent exempelvis nere i Australien och Nya Zeeland under en lång tid.

Philip Hellström tycker att det är bra att frågan lyfts av Serguie. 

- Jag skulle vara intresserad att höra och lära hur en kompetensbrist skapar möjligheter för mig som entreprenör i mitt yrke. För min egen del så tycker jag att när det försvinner kompetens, främst hos kunder, så brukar det påverka jobbet negativt då det istället blir rädslor för att använda oss rörinspektörer och våra verktyg.

När kompetensbristen är låg på utförarsidan så kan det i värsta fall innebära att metoden eller funktionen anses vara dålig och i förlängningen medföra att kunder använder andra metoder eller inte filmar/besiktigar alls pga att någon inte använt sitt verktyg rätt eller saknat rätt kunskap.

- Saknar en besiktningsman kompetens kan det i värsta fall innebära att denne tyvärr godkänner rör som aldrig bör bli godkända pga okunskap eller rädslan för att göra fel eller stå på sig mot en tuff entreprenör. Och vi får då på sikt ett nytt, men tidigt undermåligt ledningsnät, som i slutändan kommer få betalas av oss skattebetalare.

Det i sig skulle kunna innebära möjligheter till mera arbete på en mycket tråkig bekostnad, men jag känner mig ganska säker på att det inte är det som Serguei menar i detta fallet.

Vägas samman med annat

Christer Silver Holmberg, utredningsingenjör på SVOA och medlem av STVF:s intressegrupp, håller med Philip Hellström.

- Det går snabbare att se rörinspektionsresultat, eventuellt i realtid till och med när kameran står i ledningen, men samtidigt behöver någon som har kompetens titta och lägga in i VA-huvudmännens olika planer kring förnyelse. Då behöver det vägas samman med många andra resultat från olika undersökningar, projekt runt om, andra tidigare problem osv.

Att rörinspektörsyrket är viktigt och kommer att fortsätta vara det är alla överens om, däremot är Christer tveksam till att klimatförändringar skulle inverka på hur många inspektörer som kommer att behövas. Inte heller att pandemin skulle ha fått fastighetsägare och privata husägare att i ökad grad underhålla sina ledningar.

- Däremot så kanske deras tid i sitt ”hemmakontor” nu fått dem att förstå att saker och ting behöver underhållas på olika sätt och att man i och med pandemin har lättare att vara hemma och ta emot hantverkare för utföra detta underhåll, eftersom man ändå är hemma hela dagarna. 

Kompetensbristen i branschen är däremot oroväckande och framförallt hos ledningsägarna om hur man kan använda olika undersökningar för att skapa ett underhållsprogram utifrån behoven av underhåll snarare än att bara gissa. 

- Men man behöver som ledningsägare även lära sig att tolka dessa utredningar som utförs, annars kommer de inte skapa någon nytta. Det behövs ett ”kompetenslyft” i största allmänhet skulle jag nog våga sträcka ut hakan och säga, från beställare genom utförare till utvärderare till de som i slutänden sitter med pengarna, i många fall politikerna som bara vill se en låg taxa, för då är livet underbart. Många ”ser inte skogen på grund av alla träden”.

Det kommer att behövas mer personal framöver i synnerhet med tanke på vad VA-branschen står inför, dels på grund av klimatförändringarna och dels det generationsskifte som samhällsbyggnad står inför. 

- Det är oerhört svårt för att inte säga omöjligt att bygga eller renovera de fysiska anläggningarna och relativt svårt att undersöka dem utan att vara på plats och utföra arbetet fysiskt på plats och någon som tar hand om resultatet på ett kompetent sätt och kan tolka de resultaten. Även om det blir mer och mer input till datorsimuleringar som körs, så behöver det finnas personal som sedan kan tolka in datorns ”resultat” i det ”verkliga” livet. 

I takt med att ledningsnätet behöver bli större och större på grund av en ökande befolkning, så blir anläggningen som redan finns äldre och äldre och behöver alltmer underhåll och omvårdnad.

- Det finns idag inget substitut för de grabbar och tjejer som jobbar fysiskt på plats med våra VA-anläggningar, i form av rörinspektion, läcksökning, renovering, nyanläggning, underhåll m.m. Det kommer alltid behövas personal ute på plats för mer eller mindre fysiska arbeten, detta oavsett om man gör saker som förenklar dessa arbeten i form av GPS-styrning av grävmaskiner, smarta sensorer med mera. En sådan effektivisering bör användas till att ”komma ikapp” det i många fall eftersatta underhållet utan att ge avkall på eventuell utbyggnad som behöver ske, alltså inte effektivisera för att täcka upp generationsskiftet utan snarare effektivisera fram en ”rätt” nivå på utbyggnad, förnyelse, renovering och underhåll. Det går inte att lösa allting med digitalisering, men en hel del saker blir lättare med digitaliseringen, men att gräva ned en eller flera ledningar kommer alltid behöva göras och detta är svårt att göra digitalt, säger Christer.

Problemet är bara att det inte finns personal att få tag på.

- Det tas personal från varandra med högre lön eller annat som knep, men man hittar inte fram kompetensen.  Så egentligen så behövs nog något slags kompetenshöjning för hela vårt ”skrå”, inte enbart rörinspektörer. Det känns nästan som de är de mest medvetna inom branschen idag och de som behöver tjänsterna är de som har minst kunskap kring det. Många som säkert inte ens vet att de har ett behov, eller att det inte finns budgeterat för sådant utan att man löser det ”adhoc” och inte så planlagt. Sen finns det ju naturligtvis undantag här och där runt om i Sverige, men oftast känns det som det är isolerat till vissa organisationer och inte till VA-Sverige i stort - inte heller till fastighetsägarna runt om i Sverige heller, menar Christer Silver Holmberg.

 Hans-Åke Mähler har inte heller märkt någon skillnad mot tidigare i sin verksamhet.

- Vi har inte heller upplevt nån pandemieffekt på avloppsstopp hos VAKIN (Umeå/Vindeln/Nordmaling kommuner). I övrigt kan jag bara instämma med Philip.