Hans Bäckman: Hur testar vi ett rör för att veta livslängd och hållbarhet?

Publicerad: 13 december, 2018

Jag har aldrig varit med om att det satsats så mycket forskningspengar i Sverige på just materialkunskap och livslängsbedömningar och hållbart byggande, säger Hans Bäckman. Foto Jan Bjerkesjö

Jag har aldrig varit med om att det satsats så mycket forskningspengar i Sverige på just materialkunskap och livslängsbedömningar och hållbart byggande, säger Hans Bäckman. Foto Jan Bjerkesjö

Svenskt Vatten, SV, anser att de ledningar som nu anläggs ska hålla i 100-150 år. Materialet måste därför vara av hög kvalitet, att rätt material används med tanke på omgivningen och att ledningar läggs på rätt sätt med system som utformas med tanke på framtida drift och underhåll.
- Den stora knäckfrågan är förstås vilka tester som kan göras för att avgöra om ett rör håller så länge, säger Hans Bäckman, projektledare på SV inom rörnät och klimat.

Nu pågår en hel del forskning på hur man ska kunna säkerställa att rörmaterialen håller.

- Den stora frågan framöver kommer att vara att beställaren också handlar upp rör med de kraven. Frågan blir då om de olika kvalitetsmärkningarna räcker för att avgöra om de lever upp till kraven. Här behöver vi mer forskning.

För fem-sex år sedan, menar Hans Bäckman, fanns det väldigt lite forskningsuppdrag med fokus på livslängd och hållbarhet, men nu pågår flera.

Forskningspengar har exploderat
- Jag skulle vilja beteckna det som att den här biten av forskningpengar exploderat! Jag har aldrig varit med om att det satsats så mycket forskningspengar i Sverige på just materialkunskap och livslängsbedömningar, hållbart byggande etc. Och det är mycket positivt.

På SV:s konferens ”Rörnät och klimat” i mars i Göteborg kommer RISE att ge prov på sin forskning.

- De har fått 80 miljoner i programanslag för att rikta fokus mot infrastrukturen på VA-ledningar och gator. Det är helt andra nivåer än tidigare. Och det är ett bara ett exempel av flera. Även SVU har skapat flera program för att lyfta frågorna. Med detta kommer vi i framtiden att bli bättre på att ställa tuffare krav.

Hur olika material åldras i det långa perspektivet är ett resultat som kan förväntas.

- Och då pratar vi inte bara om rörmaterial utan även fogmaterial, gummiringar etc, så att helheten blir bra.

Duktiga utbiladade forskare
En annan vinst med forskningen är att VA-branschen kommer att få fram duktiga forskare som blir utbildade inom materialkunskap inom VA.

- Det här är förstås en väldigt positiv händelse och forskningen kommer att pågå under flera år. Det handlar om att inte låta priset styra materialval och annat, utan att en seriös bedömning görs om utsikten att lägga ledningar som ska hålla i 100-150 år. Att kvaliteten är hög, hur pass starka de är i vilken styvningsklass, vilken tryckklass de har etc.

- Sedan är frågan också om hur vi får till kontrollen ute i fält när arbetet väl genomförs, så att vi vet att det sker på föreskrivit sett och att kontrollen sker på ett riktigt sätt.

Schaktfritt i framtiden
Hans Bäckman tror att schaktfria tekniker kommer att utnyttjas mer i framtiden.

- Det är klart att man alltid ska överväga det schaktfria alternativet med tanke på exempelvis samhällskostnaden. Sedan kan det finnas problem om man måste byta systemutformningar som behöver lösas.

Behovet av schaktfria alternativ kommer att öka och Hans Bäckman nämner som exempel det norska projektet med schaktfri anslutning av servisledning till huvudledning på dricksvattensidan, NoDig Challenge. Just teknikutvecklingen inom schaktfritt skapar möjligheter för framtiden.

- Jag kan också se ett bekymmer där den schaktfria tekniken kommer att ha stora möjligheter och det är det enorma behovet som finns på privata servisledningsnätet och där det är upp till varje fastighetsägare att förvalta sina egna serviser efter förbindelspunkten. Där har vi ett stort mörkertal.

Enligt en SVU-rapport så ligger 70-80 procent av det totala ledningsnätet i Sverige på privat mark när det gäller dagvatten. För spill och dricksvatten är det 25 procent.

- Här har NoDig-tekniken stora fördelar genom att man exempelvis slipper gräva upp trädgårdar etc.

Det är också en stor utmaning för SV hur man ska få igång förnyelsearbetet inom det privata servisledningsnätet.

- Den frågan är för stor för att vara något som vi inte pratar om. De här näten sitter ihop och här måste en förändring i synsättet till om vi ska lyckas få ett helhetsperspektiv.

Den samlande kraften
SV är den samlande kraften inom branschen och driver frågorna genom att lyfta ämnet, men problemet med de privata servisledningarna är att det inte finns en motpart.

- Vi kan ta fram kunskapen genom den samlade kraft som alla våra medlemmar sitter med. Personligen tror jag att det kommer att bli helt nödvändigt med någon typ av obligatorisk ledningskontroll när det gäller privata servisledningar. Det är inte rimligt att ansvaret ligger hos det allmänna nätet att göra kontroller och påtala problemen. Det här måste ändras.

- Det här är ingenting konstigt ute i Europa. Jag ser en obligatorisk ledningskontroll som lika naturlig som det är med en obligatorisk ventilationskontroll. Ska vi ta ett helhetsgrepp och ställa tuffa krav på VA-system och ledningsnät kan vi inte exkludera det privata servisledningsnätet.