Många utmaningar i en växande storstadsregion

Publicerad: 12 mars, 2018

Många utmaningar i en växande storstadsregion Hans Bäckman, Svenskt vatten, och Kenth Olsson, SVOA (i mitten) i samtal med Frazers Sven Rydman om projektet att fräsa upp ett gammal avloppsrör en storleksdimension.

Politikerna i Stockholm har bestämt att huvudstaden ska vara en av de mest hållbara städerna i Europa. Det är en utmaning för Stockholm vatten och avfall, SVOA, eftersom de äldsta delarna i ledningsnätet är från 1860-talet – och fortfarande i drift.
- Vi har att göra med en mix av den tidens teknik, dagens och morgondagens teknik i en mix. Förnyelsearbetet av ledningsnätet är oändligt och utmaningarna många i ett växande samhälle som Stockholm, säger Kenth Olsson, enhetschef vid SVOA.
En konkret bild av arbetet är SVOA:s lagerbyggnad i Bromma, med material för 30 miljoner som omsätts en gång per år. Allt för att klara det som krävs för att sköta ett ledningsnät som är så gammalt som Stockholms i kombination med förtätning och tillväxt.
- Ta Slussen som exempel. Där byggs en ny sluss med betongkonstruktioner över våra ledningar. Denna nya slusskonstruktion har en beräknad livslängd på 120 år. Våra ledningar behöver alltså hålla i minst 120 år, annars blir det problem då de inte kan lagas.
Det var under 1970-talet som staden började sära på dagvatten och avloppsvatten i olika ledningar, tidigare byggdes en kombinerad ledning. Idag med den förtätning av stadsmiljön som sker blir den kombinerade ledningen mer belastad och på sikt underdimensionerad.
- Och det bygger man inte om i en handvändning, konstaterade Kenth Olsson.
Men det finns fler utmaningar. Dels börjar det bli trångt i marken med tanke på alla olika typer av ledningar som ska få plats, dels måste ledningsnäten byggas om eftersom kapaciteten inte räcker till för tillväxten, inte beroende på att ledningarna är uttjänade.
Tillsammans med elva andra kommuner är SVOA med i samarbetsorganisationen 4S, vars syfte är att skapa utvecklingsprocesser i samarbete med tillverkade och entreprenörer.
- Men det är inte alltid som vi känner att våra behov ligger på tillverkarens designbord.
Sanningen är att det inte finns speciellt många samarbetsprojekt med tillverkare eller entreprenörer idag.
- Vi ledningsägare är inte intresserade av att äga metoder eller teknik, vi är bara intresserade av att köpa morgondagens funktioner. Det gör oss till en harmlös och ofarlig partner att samverka med.
Kenth Olsson gav prov på ett konkret projekt som pågår med en mindre entreprenör, Sven Rydmans företag Frazer, som är en entreprenör vars specialitet är att fräsa bort betongspill och rötter i avloppsrör. En utveckling av den tekniken kan medföra att det bör gå att fräsa upp ett gammalt avloppsrör en storleksdimension, från DN 225 till DN 250. Idag saknas helt tekniker på marknaden att göra en schaktfri renovering på sådant sätt att man kan öka ledningens hydrauliska förmåga.
- Vi är i ett första prototypstadie, men när metoden blir entreprenadsmässig tror jag att vi kan fräsa 80 meter rör på en arbetsdag. Det blir kostnadseffektivt och med en ökad dimension kan vi klara ytterligare 40-50 års behov av avloppsledningen.
Efter fräsning kan avloppsledningen relinas med ett flexibelt foder och man har då en större kapacitet av hydrauliken på ledningen. Med denna metod får man bättre flöde, ingen in- eller utrinning eller rotinträngning och hållbarheten beräknas upp till 50 år eller mer.
Även Kenth Olsson talade om behovet av en mötesplattform för entreprenörer, tillverkare och ledningsägare.
- Där vi kan prata om morgondagens teknik, göra satsningar, investera. Vi måste göra det här tillsammans!
Fotnot: Kenth Olsson kommer att redovisa erfarenheterna från projektet vid NoDig-konferensen den 3 maj.

Text och foto: Jan Bjerkesjö