78 procent av dagvattennätet på privat mark

Publicerad: 12 mars, 2018

Vi kommer aldrig att få ordning på våra utmaningar med ledningsnät om vi inte får en obligatorisk ledningskontroll ålagd fastighetsägare. Men det här pratas det inte om, säger Hans Bäckman på Svenskt Vatten.

Enligt en ny rapport från Svenskt Vatten utveckling, SVU 2017-13, så ligger 70-80 procent av det totala ledningsnätet i Sverige när det gäller dagvattennätet på privat mark.
- Vem tar ansvar där? Vi kommer aldrig att få ordning på våra utmaningar med ledningsnät om vi inte får en obligatorisk ledningskontroll ålagd fastighetsägare. Men det här pratas det inte om, säger Hans Bäckman på Svenskt Vatten.
Uppgifterna som han kallade ”chockerande” avslöjades på Stockholms vatten och avlopps mässa 8 mars. Och här måste Sverige följa det som många andra länder genomför, nämligen att inte strunta i de privata ledningarna när det gäller ledningskontroller.
Just rörnäten står för cirka 75 procent av hela omsättningen av alla investeringar för VA-branschen. Mycket av satsningarna går på nyanläggningar och förnyelse av VA-ledingar.
- Tyvärr ser vi att förnyelsetakten inte ökar tillräckligt. Förklaringen ligger i att nyanläggningarna tar musten ur VA-branschen. Vi behöver bli fler helt enkelt, säger Hans Bäckman.
Svenskt Vatten utveckling, SVU, är VA-branschens eget forsknings- och utvecklingsprogram om kommunal VA-teknik och här pågår det en ”otrolig” mängd projekt runt om i landet. Alla SVU-rapporter kan laddas ned från webbshopen på www.svensktvatten.se.
- Vi ska ta vårt ansvar, vi ska höja vattenavgifter och förnya den kommunala VA-ledningarna. Men sedan då? Ledningar på privat mark måste med i förnyelseutmaningen om vi skall kunna minska exempelvis tillskottsvatten till avloppssystemen och utläckage av dricksvatten annars är det rätt kört!
Att så mycket som att 78 procent av dagvattennätet ligger på privat mark beror på att ledningarna går runt husen, fångar upp stuprörsvatten, gårdsbrunnar och gemensamhetsanläggningar.
Hans Bäckman gav exempel från ett möte med kollegor i Köln, där tätningsbehovet av alla ledningar på privat och kommunal mark undersöktes.
- Vi svenskar undrade förstås om fastighetsägare som betalat för undersökningen och renoveringen hade fått intyg på det. Nej, menade de tyska kollegorna, det är de som ska skicka papper till oss på att deras ledning är ok.
Om kravet på nya svenska ledningsnät ska hålla i 150 år så måste mer forskning till och att alla parter jobbar tillsammans för att lösa problemen.
- Vi måste skapa ett forum för erfarenhetsutbyte mellan ledningsägare, entreprenörer och tillverkare, säger Hans Bäckman.

Text och foto: Jan Bjerkesjö