Nu ska dricksvattnet skyddas bättre

Publicerad: 12 mars, 2018

Den 1 mars överlämnade regeringen förslag till Lagrådet med syftet att stärka skyddet av dricksvattnet i Sverige. Foto: Jan Bjerkesjö

Pressmeddelande från Näringsdepartementet

Den 1 mars överlämnade regeringen förslag till Lagrådet med syftet att stärka skyddet av dricksvattnet i Sverige. Lagrådsremissen innehåller förslag om säkrare dricksvattendata, obligatoriska förnyelse- och underhållsplaner samt en tydlig uppmaning till mellankommunalt samarbete på dricksvattenområdet.

-Jag är glad att vi nu tar ytterligare steg för att säkra vårt viktiga dricksvatten. Till exempel kommer klimatförändringarna innebära nya utmaningar i arbetet med dricksvatten. Säkrare rapportering av dricksvattendata, obligatoriska förnyelse- och underhållsplaner och mer samarbete mellan kommuner är viktiga steg i att stärka skyddet av vårt dricksvatten, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Regeringen aviserade redan i regeringsförklaringen 2014 att man avsåg att vidta förebyggande åtgärder för att skydda dricksvatten. Efter detta har regeringen tagit ett stort antal initiativ på områden som faller inom regeringens kompetens. Budgetförstärkningar har också gjorts på området.

I den lagrådsremiss som regeringen beslutat om behandlas ett antal ytterligare frågor som rör nödvändiga förändringar i befintlig lagstiftning. Regeringen anser att de åtgärder som redan beslutats och de lagändringar som föreslås här ger en god förstärkning av skyddet av vårt dricksvatten.

Bakgrund
I lagrådsremissen omhändertar regeringen delar av Dricksvattenutredningens förslag i slutbetänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32).

Vad gäller ändringarna i livsmedelslagen ställer EU:s dricksvattendirektiv krav på att uppgifter om dricksvattnets kvalitet i medlemsländerna ska offentliggöras och rapporteras till Europeiska kommissionen. Livsmedelsverket sköter inrapporteringen baserat på underlag från kommunerna. Kommunerna rapporterar till Livsmedelsverket på frivillig väg. Systemet med frivillig rapportering har inte fungerat fullt ut.

Vad gäller ändringarna i vattentjänstlagen finns i dag behov av förnyelse- och underhållsinsatser för att anpassa dricksvattenanläggningar och -nät till samhälls- och befolkningsförändringar och klimatförändringar. En majoritet av kommunerna saknar en tidsatt plan för sådana åtgärder. Mellankommunal samverkan kan ske t.ex. genom gemensam nämnd, förbund, bolag eller i nätverk för kunskapsutbyte. Idag hanterar en övervägande del av kommunerna dricksvattenförsörjningen själva genom den egna kommunala förvaltningen.